Stadgar

Stadgar för Förbundet Svensk Bridge

Fastställda 4 oktober 1969

Ändrade oktober 1999

Korrändrade oktober 2001

Ändrade oktober 2003

Ändrade februari 2004

Innehållsförteckning

§1. Förbundets ändamål

§2. Förbundets organisation

§3. Medlemskap

§4. Medlemskapets upphörande

§5. Återinträde i Förbundet

§6. Medlemsavgifter

§7. Styrelse och förvaltning

§8. Förbundets firma

§9. Revision

§10. Valberedning

§11. Riksstämma

§12. Tävlingssanktioner

§13. Tävlingsrepresentation

§14. Disciplinärenden

§15. Stadgeändring och Förbundets upplösning

§16. Distriktsförbunden

§17. Lokalföreningarna

§ 1 Förbundets ändamål

Förbundet Svensk Bridge, Riksförbundet, är en ideell förening med ändamål

att fungera som rikslikare för anslutna föreningar och i bridgefrågor råda och bistå dessa,

att verka för förståelse och intresse för bridgespelet och genom information och kursverksamhet bidraga till dess utveckling,

att stödja och utveckla ideell ungdomsverksamhet,

att ta fram tävlingslagar och tävlingsbestämmelser samt svara för att dessa i tillämpliga delar överensstämmer med sina internationella motsvarigheter,

att arrangera tävlingar om Svenska mästerskap och andra tävlingar på riksplanet,

att svara för den svenska internationella bridgerepresentationen och samarbeta med bridgeorganisationer i andra länder samt

att bedriva annan för Riksförbundets bridgeintressen främjande verksamhet.

§ 2 Riksförbundets organisation

Riksförbundet är organiserat i distriktsförbund (dfb), bestående av lokala bridgeföreningar inom resp. dfbs geografiska verksamhetsområde, vars omfattning fastställs av Riksförbundets styrelse i samråd med berörda dfb. Dfb och lokalföreningar är underställda Riksförbundets stadgar.

§ 3 Medlemskap

1. Medlem i Riksförbundet är varje fysisk person, som vunnit inträde i till dfb ansluten klubb och som inom föreskriven tid erlagt stadgade avgifter. Medlemskap i Riksförbundet kan även vinnas genom Ständigt Medlemskap, jfr § 6. Endast medlemmar (se ovan) har rätt att deltaga i tävlingar på förbundsanslutna klubbar. Undantag kan dock göras för spelare, som är bosatta utomlands och är medlemmar i en till sitt moderförbund ansluten klubb.

2. Introduktionsmedlem är en fysisk person som vid första speltillfället ansluts till lokalföreningen med fritt medlemskap innevarande säsong (oavsett tidpunkt på året) samt påföljande säsong.

Introduktionsmedlem kan man vara endast en gång.

3. Riksförbundet kan, på styrelsens förslag och enligt beslut av riksstämma, till hedersledamot kalla särskilt förtjänt person.

4. Lokalförening, som önskar ansluta sig till Riksförbundet, ställer inträdesansökan till det dfb inom vars verksamhetsområde föreningen har sitt säte. Till ansökan fogas i två exemplar uppgift om antalet medlemmar, som skall vara minst åtta, styrelsens sammansättning och korresponderande ledamots, eller klubbkontakts, namn, adress, telefon samt e-postadress. Dfb avgör frågan om anslutning och vidarebefordrar vid beviljad ansökan ett exemplar av dessa uppgifter till Riksförbundet.

Avslås ansökan, har lokalföreningen rätt att överklaga hos Riksförbundets styrelse, som, efter yttrande från dfb, slutligt avgör frågan. Lokalföreningen skall i förekommande fall av dfb upplysas om denna rätt.

Det åligger dfb att, sedan lokalförening vunnit inträde, tillse att föreningen fungerar med egna stadgar, som står i överensstämmelse med Riksförbundets och dfbs ändamål.

Antalet medlemmar i en klubb skall normalt uppgå till minst åtta.

§ 4 Medlemskaps upphörande

1. Lokalförening och dfb, som önskar utträde ur Riksförbundet, gör härom skriftlig anmälan, ställd till närmast överordnad instans.

Utträdesanmälan häver ej skyldigheten att till resp. organisationer fullgöra stadgade medlemsåligganden intill dess utträde vunnit giltighet.

2. Enskild medlem, lokalförening eller dfb, som inte efterkommer Riksförbundets stadgar och övriga bestämmelser, som resterar med förfallna avgifter under mer än en månad eller som grovt äventyrar Riksförbundets anseende, kan uteslutas ur Riksförbundet.

3. Enskild medlems eller lokalförenings uteslutande ur Riksförbundet fastställs (med undantag enl § 14:7) av Riksförbundets styrelse, varvid för uteslutning fordras, förutom vad i § 7:7 sägs, två tredjedelar av antalet avgivna röster.

Fråga om uteslutning av dfb avgörs av Riksförbundets riksstämma.

4. Uteslutning eller frivilligt utträde ur Riksförbundet medför ej rätt att återfå till Riksförbundet erlagda avgifter eller rätt till Riksförbundets tillgångar, såvida ej § 15:2 skall tillämpas.

§ 5 Återinträde iRiksförbundet

Organisation eller enskild medlem, som uteslutits ur Riksförbundet, kan efter ansökan beviljas återinträde. Ärendet avgörs av den instans som beslutat om uteslutningen. Härvid kan fastställas att eventuellt tidigare förfallna och ej erlagda avgifter skall erläggas vid återinträdet.

Organisation eller enskild medlem har alltid möjlighet att få sin sak prövad av Riksförbundets styrelse.

§ 6 Medlemsavgifter

1. Riksförbundets räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 30 juni nästföljande år.

Medlemsavgifter till Riksförbundet fastställs å ordinarie riksstämma för det verksamhetsår som börjar den 1 juli året efter stämman samt för därpå följande verksamhetsår.

Varje enskild person äger rätt att lösa Ständigt Medlemskap mot en engångsavgift. Engångsavgiften utgör 27 gånger den vid betalningstillfället gällande avgiften till Riksförbundet. 7/27 tillfaller det aktuella distriktsförbundet, och beloppet skall av Riksförbundet redovisas till dfb inom en månad efter utgången av det aktuella spelåret.

Den som under spelåret fyller 60 år eller mera kan förvärva Ständigt Medlemskap mot halva den i föregående stycke nämnda avgiften, fördelad på Riksförbundet och dfb i nämnda proportioner.

2. Introduktionsmedlem (se 3:2). Återinträdd medlem är avgiftspliktig i och med att inträde i organisationen beviljas.

3. Varje medlem inbetalar hela sin medlemsavgift till Riksförbundet, som därefter redovisar till dfb respektive lokal förening deras del av avgiften.

Inbetalningen görs vid verksamhetsårets början. Återinträdd medlem betalar sin avgift snarast, då medlemmen inträder i en ansluten lokalförening.

Riksförbundet redovisar influtna medlemsavgifter till dfb och lokalföreningar första gången under verksamhetsåret den 1 september. Denna redovisning omfattar samtliga avgifter som influtit till och med den 15 augusti. Redovisning av nytillkomna medlemmars avgifter görs därefter senast den 1 december och den 1 maj (slutredovisning).

§ 7 Styrelse och förvaltning

1. Riksförbundets styrelse har säte i Stockholm.

2. Riksförbundet leds av en styrelse, bestående av Riksförbundets ordförande samt lägst sex och högst nio övriga ordinarie ledamöter.

Det exakta antalet övriga ordinarie ledamöter fastställs för kommande mandatperiod av riksstämman, innan den förrättar val av styrelseledamöter.

Därutöver utses minst en icke personlig suppleant, vilken vid förfall för ordinarie ledamot (gäller ej ordföranden) inträder i utsedd ordning. I Riksförbundet anställd tjänsteman är ej valbar till någon av nämnda poster.

3. Svensk styrelseledamot i World Bridge Federation eller European Bridge League kan utan rösträtt deltaga i styrelsens sammanträden.

4. Ordföranden utses av riksstämman för en tid av två år eller för tiden till nästa riksstämma vid vilken val skall ske.

Övriga ordinarie ledamöter väljs för en tid av två år.

Styrelsens suppleant(er) utses för en tid av två år.

5. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, som vid förfall för ordföranden träder i dennes ställe. När så sker, inträder suppleant för vice ordföranden i dennes egenskap av ledamot.

Suppleant har, då han inträder vid förfall för ordinarie ledamot, full rösträtt i styrelsen. Suppleant (er) skall fortlöpande hållas underrättade om styrelsens beslut och verksamhet. Suppleant äger rätt att deltaga i styrelsens sammanträden utan ovan nämnt förfall men saknar då rösträtt.

6. Styrelsen handhar Riksförbundets förvaltning och övriga angelägenheter i enlighet med dessa stadgar och riksstämmans laga beslut.

Styrelsen äger för Riksförbundets räkning anställa och entlediga personal samt svarar för att erforderlig verksamhet bedrivs.

7. Styrelsen är beslutsför när röstberättigade ledamöter är närvarande till ett antal av hälften plus en av det totala antal ordinarie ledamöter inklusive ordförande, som styrelsen omfattar enligt riksstämmans beslut jämlikt § 7:2. Om det totala antalet ordinarie ledamöter är udda, är styrelsen beslutför med halva antalet ledamöter avrundat till närmast högre tal, närvarande.

För beslut fordras enighet hos minst hälften av ovan nämnt ledamotstal.

Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av sammanträdets ordförande, med undantag för val och sluten omröstning, då lotten skiljer.

I brådskande eller enstaka, mindre viktiga ärenden må beslut fattas genom skriftlig omröstning, varvid samtliga ledamöter tillskrivs med angivande av sista svarsdatum. Sådant beslut skall omedelbart protokollföras och infogas i närmast följande sammanträdesprotokoll.

Varje sammanträde och beslut protokollföres. Protokollen föres i numrerad följd och skall till riktigheten bestyrkas av ordföranden samt vid nästa sammanträde föredragas och godkännas.

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller när minst en tredjedel av styrelsen så påfordrar. Kallelse bör utgå minst 14 dagar före avsedd sammanträdesdag.

8. Det åligger styrelsen att förelägga varje ordinarie stämma förvaltningsberättelser för de senaste två verksamhetsåren, innehållande också rapporter över kommittéverksamheten, vinst- och förlusträkning, in- och utgående balansräkning samt budgetförslag för det löpande verksamhetsåret. Detta redovisningsmaterial utsändes till dfb senast tre veckor före ordinarie riksstämma, dock senast den 15 september.

Riksförbundets räkenskaper avslutas per den 30 juni och skall vara revisorerna tillhanda senast den 31 juli samma år.

Även år då ingen ordinarie riksstämma hålles skall vinst- och förlusträkning samt in- och utgående resultaträkning för närmast föregående verksamhetsår tillställas distriktsförbunden senast den 15 september.

9. Styrelsen utser Riksförbundets lagkommission, bestående av tre ledamöter, och fastställer i samråd med kommissionen instruktion för denna.

10. Riksförbundets olika verksamhetsgrenar handhas av, i första hand inför styrelsen ansvariga, kommittéer.

Kommittéernas verksamhet skall var för sig behandlas vid ordinarie riksstämma.

§ 8 Riksförbundets firma

Riksförbundets firma tecknas av styrelsen i dess helhet samt av den eller dem som styrelsen bemyndigar.

§ 9 Revision

1. För granskning av styrelsens förvaltning och Riksförbundets räkenskaper väljer ordinarie riksstämma för tiden till och med nästa ordinarie stämma två revisorer jämte två suppleanter för dessa. En av revisorerna och dennes suppleant skall vara auktoriserade.

2. Senast den 20 augusti skall revisorerna till styrelsen avgiva skriftlig berättelse över sin granskning och därvid till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen.

3. Revisorernas berättelse utsändes under år då ordinarie riksstämma hålles tillsammans med styrelsens redovisning enligt §7:8 till dfb senast tre veckor före stämman dock senast den 15 september. Under år då ordinarie riksstämma ej hålles utsändes revisorernas berättelse till dfb senast den 15 september.

§ 10 Valberedning

1. En valberedning, bestående av tre personer, utses av ordinarie riksstämma för perioden till nästkommande ordinarie stämma.

2. I valberedningen kan ej ingå ledamot i den på samma stämma nyvalda styrelsen, suppleant för sådan eller tjänsteman inom Riksförbundet. Ej heller äger sådan ledamot, suppleant eller tjänsteman väcka förslag till valberedningens sammansättning.

3. Valberedningens ledamöter hämtas från olika dfb och utser inom sig ordförande.

4. Högst en av ledamöterna kan omväljas för den närmast följande mandatperioden. Valberedningen äger rätt att inom sig utse och till stämman föreslå denna ledamot. Ingen ledamot kan i obruten följd omväljas mer än en gång.

5. Valberedningen inkommer till Riksförbundet med sina namnförslag till stundande stämma jämte kandidatpresentation senast den 20 augusti.

§ 11 Riksstämma

1. Riksstämman är Riksförbundets högsta beslutande myndighet. Extra stämma hålles, när minst 5 dfb så påfordrar, eller när styrelsen eljest anser så behövligt. Extra stämma skall också hållas under år då ordinarie stämma ej äger rum, om revisorerna i sin berättelse avstyrkt ansvarsfrihet för styrelsen eller för någon enskild styrelseledamot.

2. Ordinarie stämma hålls udda år, tredje hela helgen i oktober. Styrelsen beslutar om tid och plats senast den 30 april samt offentliggör beslutet och meddelar alla dfb skriftligen.

Formell kallelse till ordinarie stämma jämte föredragningslista med styrelsens förslag till beslut i de ärenden styrelsen önskar behandlade enligt föredragningslistans punkt 14 samt motioner och valberedningens förslag med presentationer skall skriftligen utgå till senast den 15 september. Kallelse till extra stämma jämte föredragningslista och eventuellt övriga handlingar sändes till dfb senast 14 dagar före stämmodatum. I övrigt skall i tillämpliga delar samma bestämmelser gälla för extra som för ordinarie stämma.

3. Motion till ordinarie stämma skall ha inkommit till Riksförbundet senast den 20 augusti.

Motion från enskild medlem eller lokalförening tillställs motionärens dfb senast på av dfb fastställd sista motionsdag. Med sitt yttrande vidarebefordrar dfb motionen till Riksförbundet enligt föregående stycke.

Med till- eller avstyrkan förelägger Riksförbundets styrelse stämman inkomna motioner.

Rösträtt vid stämma tillkommer ombud, valda på dfbs årsmöten.

Med den inskränkningen att samma individ inte kan räknas mer än en gång vid upprättande av röstetalsunderlag, äger dfb en röst för varje påbörjat 200-tal medlemmar enligt senaste medlemsredovisning till Riksförbundet. Inget dfb äger dock utöva rösträtt för mer än en femtedel av det vid stämman representerade antalet röster.

4. Dfb äger låta sig representeras av ett eller flera ombud, dock högst till ett antal motsvarande röstetalet. Ombud skall inför uppropet uppvisa fullmakt, vari anges det antal röster för vilket ombudet är befullmäktigat.

Ordinarie ledamot eller suppleant i Riksförbundets styrelse eller tjänsteman i Riksförbundet kan ej utses till ombud vid riksstämma.

Ombud äger representera högst två dfb.

5. Vid Riksförbundets ordinarie riksstämma skall följande ärenden vara upptagna på föredragningslistan och behandlas. Ärendenas inbördes ordning kan av stämman ändras.

1. Upprop, godkännande av fullmakter, fastställande av röstlängd.

2. Föredragningslista.

3. Val av ordförande vid stämman.

4. Val av sekreterare vid stämman.

5. Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera stämmans protokoll.

6. Stämmans behöriga utlysande.

7. Styrelsens och revisorernas berättelser.

8. Balansräkning.

9. Ansvarsfrihet för styrelsen.

10. Styrelsens budget för löpande verksamhetsår, samt förslag till budget för påföljande två verksamhetsår.

11. Medlemsavgifter för de närmast följande två verksamhetsåren.

12. Kommittéernas verksamhet och planering.

13. I stadgeenlig tid inkomna motioner.

14. Ärenden som styrelsen önskar behandlade på stämman.

15. Övriga ärenden.

16. Fastställande av antalet ordinarie styrelseledamöter och suppleanter under kommande mandatperiod.

17. Val av ordförande i Riksförbundet.

18. Val av övriga ordinarie styrelseledamöter.

19. Val av styrelsesuppleant (er) med angivande av inbördes ordning.

20. Val av revisorer och revisorssuppleanter.

21. Val av valberedning.

6. Om minst tre fjärdedelar av antalet vid stämman representerade dfb är ense, kan ärenden som ej gäller Riksförbundets upplösning eller stadgeändring upptagas till behandling och beslut under punkt 15 på föredragningslistan, även om ärendet i fråga ej specificerats i kallelsen/föredragningslistan. Om nämnd majoritet ej föreligger, kan å föredragningslistan ospecificerat ärende inte avgöras å stämman.

7. Riksstämmans beslut fattas med enkel majoritet där ej stadgarna annorlunda bestämmer, och all omröstning sker öppet om ej sluten omröstning begärs.

Vid lika röstetal avgör lotten utom vad gäller styrelsens ansvarsfrihet, som är beviljad även vid lika röstetal och fråga om uteslutning av dfb, som anses ha fallit vid lika röstetal.

8 Varje enskild medlem i Riksförbundet har närvaro- och yttranderätt vid riksstämma.

§ 12 Tävlingssanktioner

Dfbs stadgar skall innehålla bestämmelser om sanktionsförfarande för inom distriktet anordnade tävlingar. Dfb äger självt avgöra i vilken omfattning sanktionsförfarande skall tillämpas. Inbjudan till tävling som sanktionerats skall ange att så skett.

Endast medlemmar har rätt att deltaga i av Riksförbundet eller dbf sanktionerade tävlingar (guld-silver-brons).

§ 13 Tävlingsrepresentation

1. Inbjudan till deltagande i in- eller utländsk tävling får, när inbjudan avser representation för Riksförbundet eller dfb, ej accepteras utan godkännande från den instans som skall representeras.

2. Spelare kan tillhöra flera lokala föreningar men får endast representera en förening under spelåret, 1 juli - 30 juni, i tävlingar anordnade respektive sanktionerade av Riksförbundet eller dfb. Dock kan en medlem efter ansökan hos Riksförbundet och med berörda lokalföreningars godkännande medges rätt att under pågående spelår byta representationsklubb.

Representationsklubb är den förening, som uppgivits vid senaste inbetalning av stadgeenlig medlemsavgift enligt § 6:3.

3. Dfb och lokal förening äger därutöver vidtaga de inskränkningar eller utvidgningar i sina medlemmars representationsrätt som i speciella fall anses erforderliga.

4. Det åligger Riksförbundets medlemmar samt anslutna organisationer att följa gällande stadgar, tävlingsbestämmelser och övriga föreskrifter samt iakttaga ett för Riksförbundet och tävlingsbridgen hedrande uppförande.

5. Klubbar, där det finns icke anslutna spelare vid av klubben arrangerade tävlingstillfällen, kan komma att avkrävas medlemsavgift för den icke anslutna spelaren.

Om ovanstående ej följs kan klubben samt klubbens medlemmar förlora sin rätt att deltaga i Riksförbundets tävlingar. *

*Undantagsvis kan spelare av arrangerande klubb ges dispens att vid enstaka tillfälle deltaga utan medlemskap.

§ 14 Disciplinärenden

1. Bestraffning enligt dessa stadgar får åläggas förening, styrelseledamot eller enskild medlem i SB.

2. Straffarter är varning, avstängning och uteslutning. Varning är det lindrigaste straffet och innebär ett skriftligt påtalande av det fel som begåtts samt en anmaning till den felande att rätta sig efter gällande bestämmelser.

Avstängning av enskild person innebär att denne inte får delta i av klubb, dfb eller riksförbund anordnad tävling. Avstängningen innefattar även utövande av uppdrag inom bridgerörelsen.

3. Med varning eller avstängning bestraffas:

a) Den som anmält sig till deltagande i eller godkänt kallelse till tävling men utan giltig anledning vägrat fullgöra vad han åtagit sig eller utan giltiga skäl uteblivit.

b) Den som, ehuru avstängd, har deltagit i tävling eller i förekommande fall utövat uppdrag.

c) Den som deltagit i tävling med eller mot avstängd, ehuru han ägt kännedom om avstängningen.

d) Den som tillåtit avstängd att delta i tävling eller att i förekommande fall utöva uppdrag, trots att han kände till eller bort känna till avstängningen.

e) Den som under eller i samband med tävling/uppdrag eller med anledning av något, som därunder förekommit, demonstrerat, uppträtt förolämpande eller eljest otillbörligt mot deltagare eller funktionär eller visat ohörsamhet mot funktionärs anvisningar eller föreskrift.

f) Den som i anslutning till bridgeverksamhet förgripit sig med våld eller hot därom mot funktionär eller annan enskild person inom bridgerörelsen.

g) Den som genom osanna uppgifter eller på annat sätt vilselett eller sökt vilseleda funktionär eller annan person.

h) Den som i samband med bridgeverksamhet berett sig eller annan otillbörlig förmån.

i) Den som uppträtt på sådant sätt att bridgens anseende därav skadats eller uppenbarligen kunnat därav skadas.

Är förseelsen med hänsyn till omständigheterna att anse som ringa får ej svårare straff än varning utmätas. Är förseelsen att anse som grov får avstängning åläggas för en tid av högst 18 månader.

4. I synnerligen grova fall eller vid upprepade förseelser av grov art kan uteslutning tillgripas men då endast efter beslut av Riksförbundets styrelse.

5. Straff för förseelse enl. § 14 :3 får ej åläggas någon därest förseelsen ej anmälts för bestraffning inom ett år, från det förseelsen begicks.

6. Bestraffningsärende som sorterar under § 14 :3 skall handläggas av disciplinnämnd bestående av tre personer vilka utses av Riksförbundets styrelse.

Ärende om bestraffning för förseelse enligt § 14 :3 kan tas upp till handläggning efter påtalande till disciplinnämnden eller om nämnden själv finner behandling vara av allmängiltigt intresse. Verkställighetsföreskrifter för disciplinnämndens arbete fastställs av Riksförbundets styrelse.

7. Dfb:s styrelse äger med angivande av skäl som är av ekonomisk natur, tilldela lokalförening och/eller enskild medlem skriftlig varning. Uteslutning av förening till följd av obetalda avgifter enligt § 4 :2 kan fastställas av dfb medan uteslutning av andra i §4 :2 angivna skäl endast kan fastställas av Riksförbundets styrelse.

Varje avstängnings- och uteslutningsbeslut meddelas medlemmen/föreningen och dfb skriftligen med angivande av motivering för beslutet.

Uteslutningsbeslut fattat av dfb:s styrelse kan överklagas hos SB:s styrelse inom en månad från mottagandet.

8. Disciplinnämndens beslut kan ej överklagas.

9. Uteslutningsbeslut fattat av Riksförbundets styrelse kan ej överklagas.

10. Innan disciplinär åtgärd beslutas, skall berörd part beredas tillfälle att yttra sig.

§ 15 Stadgeändring och Riksförbundets upplösning

1. För ändring eller komplettering av Riksförbundets stadgar fordras ett på ordinarie riksstämma fattat beslut, biträtt av minst två tredjedelar av de vid stämman registrerade rösterna.

Förslag till stadgeändring, som skall prövas på rikstämman, bifogas kallelsen till stämman

2. För upplösning av Förbundet Svensk Bridge fordras att beslut härom fattas med minst två månaders intervall, vid två på varandra följande stämmor, varav minst en ordinarie. För giltighet skall beslutet vid den stämma som sist hålles biträdas av minst två tredjedelar av stämmans röstetal.

Vid upplösningen befintliga tillgångar fördelas i förhållande till medlemsantalet mellan under senaste verksamhetsåret anslutna föreningarna.

§ 16 Distriktsförbunden

1. Föreningarna sammanföres till dfb enligt § 2 i dessa stadgar.

Distriktsförbundens och deras styrelsers uppgifter är i tillämpliga delar överensstämmande med Förbundet Svensk Bridges och därutöver

att bistå lokala föreningar och enskilda medlemmar med råd och vägledning i bridgefrågor,

att arrangera tävlingar på distriktsnivå, vilket dock kan uppdragas åt underställd förening,

att samarbeta med andra, motsvarande organisationer,

att enligt Riksförbundets direktiv svara för arrangemang av förberedande omgångar i svenska mästerskap samt att inom distriktet medverka till genomförandet av övriga tävlingar på riksnivå samt

att i övrigt övervaka och fullgöra vad på dfb ankommer i enlighet med egna och Riksförbundets stadgar och beslut.

2. Dfb:s verksamhetsår sammanfaller med Riksförbundets.

3. Dfb:s angelägenheter handhas av en distriktsstyrelse, vald på dfb:s årsmöte.

Styrelsens ledamöter väljs för ett eller två år åt gången, men inför varje årsmöte får högst halva styrelsen vara vald till och med nästa år.

4. Föreningarna tillställes skriftlig kallelse till årsmötet.

5. Extra möte hålles i dfb, när styrelsen eller minst en femtedel av dfb:s lokalföreningar så påfordrar.

6. Dfb:s ordförande väljes av årsmötet. I dfb:s stadgar må ges möjlighet för årsmöte att utse också andra funktionärer.

7. Rösträtt vid dfb:s möte har ombud som befullmäktigats av lokalt ansluten förening som äger en röst per påbörjat 25-tal medlemmar enligt senaste medlemsredovisning till dfb. Ombud får ej vara ledamot eller suppleant i distriktsstyrelsen, ej heller tjänsteman i dfb. Ombud har rätt att representera högst två föreningar vid mötet.

8. Vid dfb:s årsmöte följs i tillämpliga delar föredragningslistan för Riksförbundets stämma. Följande punkter bör upptagas:

a) Punkterna 1-10, enligt § 11:5 samt budget för löpande eller instundande verksamhetsår.

b) Föreningarnas medlemsavgifter till dfb för närmast följande verksamhetsår.

c) Punkterna 13-15 enligt § 11:5.

d) Val av ordförande i dfb.

e) Val av övriga styrelseledamöter, suppleanter, revisorer och valberedning samt eventuella tjänstemän enligt stadgarna jämte besättande av poster i enlig-

het med förbundsbeslut.

f) Val av ombud och ersättare till Riksförbundets riksstämma (endast år då riksstämman avhålles).

Den är ej valbar, som under året är eller varit ledamot av eller suppleant i Riksförbundets styrelse, ej heller den som är tjänsteman i Riksförbundet.

Numrering av ärendena görs av dfb. För årsmötesordningen bör i övrigt i görligaste mån gälla vad i § 11:6-8 stadgas för riksstämman och närmare föreskrifter intagas i dfb:s stadgar.

§ 17 Lokalföreningarna

1. Ansluten förenings stadgar, skall följa Riksförbundets normalstadgar och resp. dfb:s ev. tilläggsstadgar. Utvidgning av lokalföreningens stadgar får inte strida mot Riksförbundets.

Lokalföreningens stadgar skall innehålla uppgift om föreningens benämning och ändamål, verksamhetsår, styrelsens säte, sammansättning och uppgifter, årsmötesordning och valbestämmelser samt villkor för medlemskap, representation och föreningens upplösning.

Lokalföreningar, som vunnit inträde i Riksförbundet, har till dess att föreningen antagit egna stadgar att följa Riksförbundets normalstadgar.

2. Förening är underställd Riksförbundets och dfb:s stadgar och skall tillse att dessa instansers beslut och anvisningar efterföljs.

3. Det åligger förening att kontinuerligt föra aktuellt och fullständigt namnregister, innehållande namn- och adressuppgifter över medlemmarna. Därutöver åligger

det föreningen att föra särskilt register över ungdomsmedlemmar med angivande av födelsedatum.

4. Förening är skyldig att verkställa medlemsredovisning enligt dessa stadgar samt de bestämmelser som meddelas av Förbund och dfb.

5. Förening fastställer på årsmötet klubbens medlemsavgift vilken även ska inkludera fastställda avgifter till dfb och Riksförbundet.

I det fall föreningens årsmöte hålles före dfb:s årsmöte eller Riksförbundets riksstämma avfattas beslut om medlemsavgifter sålunda, att den del av avgiften som tillkommer Riksförbundet och dfb kommer att utgå med belopp som dessa organ beslutar.

Beroende på datum för sitt årsmöte fastställer förening sin årsavgift att gälla antingen fr.o.m. närmast föregående 1 juli eller för närmast följande verksamhetsår.